Fina underbara saltkristaller… Havets frukt! 

Så länge jag kan komma ihåg har jag baka med oraffinerad havssalt. Jag har alltid känt på mig att det var bättre. Bättre för miljö, bättre för hälsa och så mycket godare! Jag skrev en del om salt i min bok och jag påpeka vikten av att äta bra salt vid alla möjliga tillfället. Varje gång jag åker iväg och undervisar ta jag med mig en 10 kg påse sel de Guerande, alltså oraffinerad havssalt från södra Bretagne. 

Efter min sommar program har jag begravts i en lavin av mail och brev… Massor med pappers brev har jag fått 🙂 Det var länge länge sen att det hade hänt mig! En av de var en text från eminenta Simone Gabbay som publicerades i en amerikanskt tidning och översatt från engelska av Åke Westin. Det var ett mycket intressant läsning som påpekar inta bara vikten att havssaltet är bättre men också att den ska vara oraffinerad. 

Det viktiga med salt i människans näring belyses av Jesus när han talade till sina lärjungar i Bergspredikan: ”Ni är världens salt”. Salt har högt värderats genom historien. I det gamla Rom tjänade salt som valuta för soldaterna som fick sin lön i salt. Det latinska ordet för salt, sal, utgör roten i det engelska ordet för lön, salary.

Natrium, den första delen i salt (NaCl), betraktas som ett viktigt elektrolytiskt mineral när det gäller att överföra energi och själva livsgnistan. Den elektriska laddningen är oundgänglig för alla cellulära funktioner och befordrar muskelkontraktioner och över­föringar av nervimpulser.

Klordelen i salt stödjer produktionen av salt­syra (HCL) i magen. HCL är nödvändigt i matsmältningsproces­sen för att ta hand om proteiner och mineralier. Hos många människor produceras inte tillräckligt med HCL, ofta då som en reaktion på stress som skapar spänningar i solarplexusområdet och hämmar produktio­nen av HCL. Med salt i maten förbättras matsmältningen och i och med det­ta assimilationen av näringsämnen från an­dra födoämnen. I många traditionella mat­kulturer är salta soppor och buljonger vanliga som entrérätter för att stimulera matsmält­ningen.

Hur underligt är det då inte att under de senaste årtiondena salt har fått ett så dåligt rykte såsom varande sammankopplat med högt blodtryck och åtskilliga andra hälsoproblem. När vi granskar de medicinska studier som stöder dessa påståenden finner vi emellertid att dessa har genomförts med vanligt bordssalt, framställt av raffinerat bergsalt som har strippats på sin naturliga mineralbalans och reducerat till 99 procent natriumklorid. Resten är tillsatser – blekande och fria agenter, stabilisatorer och aluminiumsammansättningar.

En del människor tror att om man helt enkelt använder havssalt är det hälsosammare. Men samma regler måste tillämpas för havssalt som för alla andra matvaror: när ämnet är raffinerat är det inte en hälsoprodukt. Havssalt som är vitt, torrt, lättrinnande är högraffinerat och man har tagit bort viktiga mineralier och spårelement. Liksom vanligt bordssalt är raffinerat havssalt enbart bestående av natriumklorid och innehåller inga andra näringsämnen.

Helt, oraffinerat havssalt är grålätt i fär­gen. Eftersom det skördas manuellt och torkas på naturligt sätt i sol och luft i stället för på artificiell väg i brännugnar, behåller det en fuktig, klumpig textur. Oprocessat havs­salt innehåller mer än 80 betydelsefulla mineralier och spårelement i en komplex ba­lans som mycket nära överensstämmer med människans kroppsvätskor – blod, lymfa, svett och tårar är alla salta.

Det mycket viktiga spårelementet jod finns i oraffinerat havssalt i en form som lätt assimileras. Joden är en vital grundläg­gande komponent i de hormoner som pro­duceras av bisköldkörteln, vilken styr åt­skil­li­ga biokemiska reaktioner till exempel användningen av syret, för proteinsynteser och den hastighet med vilken blodet tar hand om maten. Raffineringsprocessen har förstört joden i det havssalt som är vitt. En oorganisk form a jod, oftast kaliumjodid, tillsättes det raf­finerade bordssaltet. Denna typ av jod tas emellertid inte lätt upp av kroppen. Det pas­serar kvickt ut i urinen, vanligtvis inom 20 minuter medan naturlig jod från oraffinerat havssalt behålles i krop­pen 48 timmar – länge nog för att kunna nyttjas av bisköldkörteln. Till skillnad från bordssalt förser alltså oraffinerat havssalt bisköldkörteln med viktiga mineraler och spårelement.

Cayces utsagor[1] avråder allmänt från användandet av vanligt bordssalt. I stället rekommenderas i utsagorna kelpsalt, djuphavssalt eller ”hälsosalt” tillverkat av torkade vegetabilier. En utsaga 2084-16 säger: Använd endast kelpsalt eller djuphavssalt. Dessa är båda av samma karaktär. Men de är bättre än det som blivit renat, för det allmännas hälsa…”. Kelpsaltet framställs ur den torkade och pulveriserade havsvegetabilien Kelp, som är en utmärkt källa för jod och andra mineralier. Det tenderar att ha en lätt bitter smak och en del tycker att det är oaptitligt. Oraffinerat havssalt har en rikare smak än vanligt bordssalt och behöver sålunda inte tillsättas i samma mängd för att ge full smak och arom.

Om du fortfarande är bekymrad över att de flesta nutrionister vill reducera salt­intaget för att förhindra högt blodtryck så studera då den studie som gjorts vid Duke University Medical Center. Med en kost rik på färsk frukt och grönsaker reducerades blodtrycket på patienter med nära nog normalt saltintag till nivåer som tidigare endast uppnåtts med medicinering. Liksom oraffinerat havssalt förser oss också färsk frukt och grönsaker med en mängd mineralier för att balansera natrium. Genom att just salta lite i den dagliga kosten uppnås ett bättre resultat än genom att kasta ut saltkaret! Oraffinerat havssalt bidrager till en normalisering av blodtrycket genom att det bryter ned fett och kolesterol i artärerna och förbättrar cirkulationen.

En saltfri kost orsakar förmodligen mer hälsoproblem än vad den försöker för­bättra. En moderat mängd salt är viktig för god hälsa. Men saltet som används måste va­ra helt, oraffinerat, och tillverkat av naturen själv.