På söndag bakade jag med en liten 18-åring tjej. Hon hade varit på mig ganska länge för att just kunna vara med mig, en bagardag, på Petite France. Den typ av förfrågan kommer rätt ofta men som jag tyvärr alltid måste tacka nej till. Jag har inte tid med det helt enkelt. Men samtidigt var det så himla skönt att säga ja den gången och se en 18-åring som är smart, glad, och hungrig gå runt omkring i bageriet med så mycket passion och nyfikenhet!
Just nu pågår en hel del polemiker och tjafs inom min värld: Brödvärlden.
Många bagare och hemma bagare har mycket att vara oroliga för. Många frågor är svarslösa just nu och det gäller att ha en vision om hur vi vill att framtidens bröd ska bakas, smakas och hur den kommer att se ut?
Vad har industrin på gång? Kommer Pågen och Skogaholm att kunna baka stora ”levain” som smakar precis som de från Gateau eller Fabrique gör inom en snart framtid?
Vad är ett bra mjöl? Vad är vi beredda att acceptera för tillsatser i det brödet vi äter? Varför kan industrijäst, GMO majs eller sojabönor hamna i ett ekologiskt surdegsbröd utan att man får veta det?
Vilka kommer att vara framtidsbagarna? Vad lär man sig i bageriskolan? Enligt vem?
Frågorna strömmar ur mig och alla verkar har sina egna olika svar på varje.
Det finns många vinklar i allas svar och sanningen räcker ibland inte till!
Sanningen såg jag i den lilla tjejens passionerade ögon förra söndagen! Hon visste precis hur hennes bröd skulle bakas, se ut och smaka, hon behövde bara lite råd för att komma igång.
Beroende på hur man tittar kan man bedöma händerna ovan som smutsiga eller rena.
För mig är de fina och rena, vad ser du?
