När man pratar om C-vitamin…

sebastien 16 Comments

Hur känner man igen en nypressad apelsinjuice? Ni har säkert undrat någon gång när ni är på café när juicen i montern skiktat sig, är den färskpressad eller inte?
Ja, om man pressar ordentligt får man ganska mycket fruktkött i glaset (nyttigtJ) och efter några minuter kommer den att komma upp på ytan av din juice. Det är helt ok! Det gäller bara att skaka på den lite och juicen blir homogen och fin igen. 
Här gjorde jag ett litet experiment:
En färskpressad apelsinjuice efter 15 minuter.
Samma juice efter 1 dygn. 
 Min poäng: Fruktkötet upp = färskpressade juice
                 : Fruktkötet ner = Gammal juice
Det är mycket snack om C-vitamin i bröd branschen just nu.
Den mest vanliga tillsatsen i det Svenska mjölet är just C-vitamin, som i sin syntetiska form kallas för Askorbinsyra.
Från säkra källor har jag fått veta att Askorbisyra tillverkas från Glukos som i sin tur tillverkas i stort sätt av Genmodifierat majs… Alltså Askorbinsyra är tillåtet i KRAV märkta produkter!?? Vaddå genmodifierat?..  Kolla länken: http://www.krav.se/Om-KRAV/Fordjupande-lasning-/Halsa/Tema-halsa/Vad-ar-det-du-ater/
Nu tycker jag att vi har kommit ganska långt från den C-vitamin man hittar i en nyplockad solmogen apelsin, eller?
Nu vill jag inte vara för radikal… men detta inte någon slags Jihad mot tillsatser som några har påpekat tidigare (här).  Men jag tycker INTE vi är rätt informerade. Kontrollfreak som vi är med maten vi tillverkar själva, är vi ganska slappa över ursprunget av tillsatserna vi får i vår mat!
Idag är det inte rent mjöl i påsen kan man säga… bokstavligen!

sebastienNär man pratar om C-vitamin…

Comments 16

  1. Karro

    Hm… Fast C-vitamin ÄR ju askorbinsyra. Det är ju två namn på samma sak! Eller rättare sagt, C-vitamin är ett annat namn för askorbinsyra, det “riktiga” namnet. Äter du en färsk apelsin är det askorbinsyra du får i dig. Sen kan man säkert tillverka det på konstgjord väg, men den kemiska formeln är ju samma (mat=kemi!)…

  2. sebastien Boudet

    Det där Karro köper jag inte! Mat är inte kemi på den sättet du beskriver och skillnaden mellan den C-vitaminen som du hittar i en skolmognad apelsin låter ungefär så här:
    Askorbinsyra syntetiseras från glukos genom en femstegsprocess. Först reduceras glukos, en pentahydroxylaldos, till sorbitol som sedan oxideras av mikroorganismen Acetobacter suboxydans. För att selektivt oxidera endast en av de sex hydroxylgrupperna i sorbitol används en enzymatisk reaktion. Behandling med aceton och en syrakatalysator skyddar sedan fyra av de återstående hydroxylgrupperna i acetalbindningar. De oskyddade hydroxylgrupperna oxderas kemiskt till karboxylsyra genom reaktion med natriumhypoklorit (klorin). Hydrolys med syra avlägsnar sedan de två acetalgrupperna, och askorbinsyra bildas sedan genom en intern esterbildning!

    Ja så långt ifrån apelsiner har vi kommit…

    För mig, Mat = kärlek

  3. Alexandra

    Absolut! Pressar t. ex. all min juice själv; den på förpackning är ju pastöriserad så att en massa näring & smak försvinner. Det bästa (och godaste!) gör man själv! (Och då vet man vad stoppar i sig, också. )

  4. den lille kemisten

    All respekt till de som granskar matindustrin. Det där med glukos och acetobacter låter otäckt.

    Jag har hört att glukos också är utgångspunkten för tillverkning av rödvin (finns tydligen i vindruvor). Och acetobacter är visst samma organism som gör vinet till vinäger. Läskigt!

  5. Saffron Sugar

    jag tycker också att tillsatser är obehagligt… och det är ju det i nästan allt. Jag önskar att det var lättare att undvika. Det som gör mig ledsen är också att folk frivilligt köper “light” produkter och “hälsoprodukter” som har ÄNNU mer tillsatser än de vanliga… och tror att det ska vara nyttigt?

  6. Fredrik

    En viktig sak att tänka på när man köper “färskpressad” apelsin juice är att C-vitaminerna som finns i apelsinen försvinner nästan med en gång när du väl pressat dem, så om du ska dricka juice och få i dig naturliga vitaminer så ska den drickas MED EN GÅNG EFTER PRESSNING!

    Antar är det är en av anledningarna till varför man tillsätter C-vitamin till juicer man köper i butik.

    Och glöm inte att C-vitamin hjälper din kropps upptag av järn, så när du äter spenat, leverpastej eller liknande så ger du din kropp en bra boost om du äter en apelsin efter!

    Mvh,
    F

  7. Anonymous

    “KRAV tillåter tio stycken: E 300 askorbinsyra (C-vitamin)..”

    Alla historier har två sidor och utan att fakta och källor uppvisas så är allt som sagts här ang. askorbinsyra inget annat än påståenden.

  8. Art of life

    Bra att du tar upp vikten om färskpressat!
    Eftersom C-vitaminet försvinner väldigt snabbt, är det viktigt att juicen intas helst 30 min efter pressning för sedan har det mesta av vitaminet försvunnit ur juicen. C- vitamin är en färskvara!
    Därav älskar vi färskpressat, och fler borde göra som ni, att pressa på plats när man beställer en juice!
    Bra tänk! Bra för kroppen, hälsan, miljön och ekonomin =)

  9. sebastien Boudet

    En hel del kommentarer har försvunnit inkl mina svar…Det har varit massor med problem senaste veckan på Blogspot!

    Till er alla: Det är sant att färsk ska vara färsk och det gäller särskild apelsinjuicen. Det är därför vi pressar à la minute för maximal smak/näring upplevelse 🙂

    Till anonym: Källor finns 🙂 Jag vet att KRAV tillåter askorbinsyra som tillsats och min fråga var mer: Vad kommer den askorbinsyran ifrån och av vad tillverkas den. Det är inget transparent situation just nu och ingen av de jag har pratat med har svar till mina frågor… Det är inte ok! Tillsätter man tonvis askorbinsyra i sitt mjöl borde man veta vad den askorbinsyra kommer ifrån… Eller??

    Pratar om källa, vem är du föresten?

  10. Mats Almström

    Jag tycker man måste separera frågan lite:

    1. Är det nödvändigt att ha tillsatser i sina produkter?
    Tydligen tycker mjöltillverkarna att askorbinsyran tillför något och att det den tillför är efterfrågat av sina kunder.

    Varför kan man dra den slutsatsen?
    Jo, för att bolagen drivs av ekonomisk vinst. Om man tillsätter det till sin produkt kommer det att tillföra kostnader till produkten och därmed göra den dyrare. Därför måste det ur företagets syn göra att produkten säljer mer.

    Man skulle kunna argumentera för att istället för att tillsätta ämnen som förbättrar mjölets egenskaper, så skulle företagen köpa in bättre mjöl. Tydligen blir detta nog för dyrt, annars hade de förmodligen gjort det.

    Troligtsvis är den “normala” kunden inte intresserad om det finns tillsatser eller vad de gör. De vill ha en produkt som fungerar för de vill göra och de vill att den ska kosta 9:90:-, som den alltid gjort.

    2. Frågan om var askorbinsyran har för ursprung.
    Det här är ju en klassisk etisk fråga om hur långt man kan dra ansvarsfrågor. Företaget, som gör mjölet köper förmodligen in tillsatsämnena från ett företag och inköpskedjan fortsätter ända ner till den ursprungliga råvaran. Så dilemmat är hur långt ska ett företag vara ansvarigt för det den köper eller säljer? Detta handlar inte bara om matindustrin utan om alla brancher och inte bara historia utan också framtid. Ska ett gruvbolag vara ansvarigt för att malmen företaget bryter kan användas till vapen, trots att det förmodligen ligger ett antal företag emellan?

    Både mjölbolaget och gruvbolaget har ju möjlighet att forska i och ta reda på var saker och ting kommer ifrån och var de hamnar, men troligtvis små medel att förändra det.

    Så en liten utmanande fråga till dig Sebastien. 😉
    Vågar du ta personligt ansvar för hur förhållandena är hos den som tillverkar den vanilj, choklad eller bär du använder dig av? Eller lite knepigare. Hur mådde egentligen grisarna, som du får ditt gelatin ifrån? Eller hur framställdes egentligen ditt fruktpektin, som du använder in din nappage? (Fruktpektin också klassat som tillsats med E440)

    I princip kan man sålla ner alla frågor i en:
    Kan du redogöra för var precis varenda ingrediens i dina produkter kommer ifrån, från första början?

    Om du kan det är jag imponerad och det hade varit kul att se det inlägget. Om inte, så skulle jag nog inte hålla det emot dig, för vem kan ärligt säga att de har koll på precis allt.

    PS. Fantastisk blogg, helt klart blivit favorit! DS.

  11. sebastien Boudet

    Monsieur Mats: Väldigt intressant och relevant! Sällan lägger någon läsare så pass mycket tid och omsorg på en kommentar. Jag ska försöka besvara dina frågor och din lilla utmaning.

    1- Att industri mjöl innehåller tillsatser är så klart nödvändigt, de behöver ju stabila och jämna mjöl som kan integrera ett industriell process på rullande band.
    Där jag är kritisk mot, är när det samma mjölet hamnar hos ett hantverks bagare eller oss en hemma bagare.
    Offrena är bagarens kunder som köper ett “lik” industri bröd och tro att den är hantverksmässigt bakat och hemma bagaren och sin familj som bakar eget bröd för att ha bättre koll på vad de stoppar i sig. Alla måste lida av ett system… Utan att veta!
    Tillsatsfritt mjöl är billigare, det är ett faktum. Ökar efterfråga för tillsatsfria mjöl kommer mjöl tillverkarna att producera mera av det.
    Kunden som köper sin Pågen limpa på ICA kanske inte bryr sig så mycket över tillsatserna och dess ursprung men jag är säkert att kunden som spendera 60 kr till ett surdegsbröd bakat av en bagare gör det.

    2- Ursprungen är, som du säger ett etiskt fråga. Jag, bagare måste kunna lita på min mjölnare. Jag vill att han ska kunna redovisa till mig vart den vete han gör min mjöl med kommer ifrån.
    Du tycker att man ska separera min fråga i två delar: Varför och hur. Jag tycker att man ska också separera bröd branschen i 2 delar: Industri och hantverk. Industrin kan göra det de vill men jag vägrar ge upp och acceptera att jag ska baka mitt bröd med samma mjöl som Skogaholms bageri bakar sitt med.
    Hade jag en malm gruva skulle jag vilja veta och malmen jag tar upp varje dag används för att döda barn på andra sidan jorden. På samma sätt vill jag inte att det brödet som kommer ut från mitt bageri skulle skada någon, tvärtom!

    Du har rätt att, hur mycket jag vill, jag kan inte redogöra för vad precis varenda ingrediens kommer ifrån… Men jag förvänta mig att mina leverantörer gör det! Vi kan inte tänka oss ett system där ingen vet vad grejerna kommer ifrån, eller?
    Ska man bara gilla lägget? De stora kvarnar i Sverige har ingen koll på hur Askorbinsyra tillverkas (eller nu kanske kommer de att börja intressera sig till denna fråga!)
    Sen jag inte tror att hur grisen mår kan påverka kvalité på gelatinet. Den tillverkas av resterande ben och skin från grisarna som hade hamnat i soptunnan annars. Fick grisarna massor med antibiotika vet jag inte, men jag förväntar mig, igen, att min leverantör gör det.

    Tack att du följer Brödpassion bloggen och hoppas att jag inte var för rörigt med min svar…

  12. Kathrine

    “Det där Karro köper jag inte! Mat är inte kemi på den sättet du beskriver och skillnaden mellan den C-vitaminen som du hittar i en skolmognad apelsin låter ungefär så här:
    Askorbinsyra syntetiseras från glukos genom en femstegsprocess. Först reduceras glukos, en pentahydroxylaldos, till sorbitol som sedan oxideras av mikroorganismen Acetobacter suboxydans. För att selektivt oxidera endast en av de sex hydroxylgrupperna i sorbitol används en enzymatisk reaktion. Behandling med aceton och en syrakatalysator skyddar sedan fyra av de återstående hydroxylgrupperna i acetalbindningar. De oskyddade hydroxylgrupperna oxderas kemiskt till karboxylsyra genom reaktion med natriumhypoklorit (klorin). Hydrolys med syra avlägsnar sedan de två acetalgrupperna, och askorbinsyra bildas sedan genom en intern esterbildning!

    Ja så långt ifrån apelsiner har vi kommit…

    För mig, Mat = kärlek”

    Old post, i know.. I don’t know if you can read Danish, so i’ll write in English. I’m both a chemist and food lover.

    The vitamine C, with the scientific name ascorbic acid, doesn’t magically happens to be inside the orange. It’s created (synthezised) from other chemical substances through a series of chemical reactions.

    The orange have got only one (often complicated) way to syntizise a substance. Because of our knowledge of chemistry we can synthezise a substance in difrent ways, and can choose a more staight forward pathway.

    No matter what pathway is used, it’s still the same substance.

    That said, I agree whith you it should be unnesscesary if the flour is of good quality. And good food needs lots of love and good ingredients.

    I’ve always been interested in the chemical reactions and thermodynamics going on when we cook and bake.

    Love your blog.

Leave a Reply