Le tävling de la vanilj!

sebastien 4 Comments

3 olika vaniljstänger från Franska Polynesien.

Idag har jag fått ett riktigt härligt paket i min brevlåda. Jag hade inte ens öppnat det och jag kunde redan gissa vad det var i … 


Vanilj!

Jag älskar vanilj, det är bland den mest mystiska kryddan som finns och dess smak får mig att resa långt långt borta, någonstans varmt och paradisiskt. 

Alla vet vad vanilj är men jag tror att många inte riktigt vet hur komplext och tidskrävande det är att ta fram det där svarta guldet. Min favorit vanilj kommer från Lovartöarna som också kallas för Sällskapsöarna (Les îles de la Societé) mitt i Stilla havet. 
Idag tänkte jag berätta lite av det jag vet om vanilj och avsluta med en liten tävling. 

Att producera vanilj är en mycket långsam och krävande process. Det tar över 1 år tills att orkidéblomman kan ge en vaniljstång som sen kommer att smaksätta den mest underbara crème brûléen, canellén eller fruktsalladen. 
6000 kr/kilo… Det gäller att skrapa ordentligt!

Vaniljblomman är naturligt steril. I en naturlig miljö, är det bara ett speciellt sorts bi som kan “para” den och göra att frukten (vaniljstången) kan börjar växa. Det biet finns bara i Sydamerika och när fransmännen exporterade vanilj-orkidéer till La Réunion och tänkte starta odling där kom de på att det inte fungerade alls där! 
Efter flera hundra år av misslyckande kom lösningen från en 12 årlig slav! Han kom på en metod där man med hjälp av en bambuflisa kunde självpollinera blomman. 
Den proceduren kallas för “le mariage” (“bröllopet”) och eftersom vanilj-blomman kommer på morgonen och lever bara några timmar, måste man gå omkring på plantagen varje dag och utföra detta hög-precisionsarbete. 
9 månader efter ”bröllopet” har 12 till 20 cm långa stänger kommit till liv och när topparna har blivit bruna är dem redo att blir plockade och sen preparerade. 
Preparationen är mycket viktig. 


Utförandet kommer att påverka kraftigt kvalitén på vaniljen. Där finns 2 olika skolor: 
Den första och mest vanliga kallas för indirekta metoden. Den kräver en hel del utrustning och används i storskaliga vanilj fabriker/odlingar. För att undvika att stängerna fortsätter mogna och blir bruna snabbare och jämnare, doppar man dem i varmt vatten (63-64°C) under några minuter. Andra använder stora ugnar, infraröd eller helt enkelt fryser dem. Det kallar jag för att ta genvägar och det gör visst att priset på vaniljen blir lägre men tyvärr på bekostnad av smaken och kvalitén på vaniljen! Efter det blir dem torkade i solen eller i ugnar och sen paketerade i stora trälådor. Där i upp till 8 månader och helt instängda kommer vaniljstängerna maturera och utveckla sin fina smak. 

Den andra skolan kallas för den direkta metoden. Där väljer man att successivt låta vaniljstängerna mogna och torka några timmar varje dag i solen, krama dem mellan fingrarna, tvätta dem med källvatten och packa dem inlindade i någons slags lakan resten av dagen för att dem ska “svettas” och utveckla sin smak sakta och säkert. Detta kan göras under flera månader och gör att vaniljen får ett mycket mer personlig och subtil karaktär och smak.
Efter det kommer vaniljen att sorteras, paketeras och där också bli instängda i upp till 6 månader för att maturera i stora trä lådor. Lådorna måste var 3:e-4:e dag tömmas för att kontrollera att vaniljen mår bra och inte har börjat mögla.

Jag använder bara vanilj som prepareras på det sistnämnda sättet och jag tycker att den är definitivt värd pris skillnaden!


Dags för TÄVLING!

Fråga 1:

Vad är det latinska namnet på orkidén som odlas mest på Sällskapsöarna?

Fråga 2:

Vad heter Sällskapsöarnas största ö?

Fråga 3:

Vad heter den unga slav som kom på parningsmetoden ”le mariage” och vilket år?

Fråga 4:

Vad jobbade Alain Abel med innan han blev mannen som återupplivade Tahiti vaniljen för 10 år sedan?

Fråga 5:

Vad heter det endaste biet som kan pollenisera/para orkidéblomman och göra att vaniljstången kommer till livet?



5 frågor och för den som svarar rätt till alla ett underbart paket med exklusiva vaniljstänger “grand cru” från Alain Abels plantager i Bora-Bora, Raiatea och Tahaa.
Svar till frågorna skickar du på mitt mail: tavling@me.com


Och som vanligt… Tveka inte att rätta mig om jag har fel eller om det saknas något viktigt i mitt inlägg!

Lycka till!
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
sebastienLe tävling de la vanilj!

Comments 4

  1. Sabina

    vanilj är underbart!! 🙂
    tack för all info. en hel del var alldeles nytt, men väldigt intressant, för min del!

    vill så gärna vinna detta 🙂

    önskar fortsatt fin sommar med många lyckade bakdagar

  2. sebastien Boudet

    Ha ha Jonas! Ska man skrapa vaniljen framför er alla då ska det vara med lite stalj 🙂

    Det var så lite Sabina. Det är viktigt med att veta hur vad vi äter framställs. Jag lär mig nya saker varje dag och det påverkar mig otroligt mycket.

    Anonym: Tack! Det är ett måste om man inte vill blunda vid varje tugga!

Leave a Reply