En liten text om vad ekologi betyder för mig…

Sébastien Boudet Läs och kommentera gärna! 4 Comments

paris i backspegeln

När Jag var barn bodde vi i Paris. Men vi hade också ett litet lantställe 20 mil utanför Pa­ ris och dit brukade vi åka varannan helg. Mam­ma och pappa ville helt enkelt att min storebror och jag skulle ha möjlighet att springa i det fria och andas frisk luft.

På lördagsmorgnarna brukade vi knöka in oss i familjens gamla Citroën och sätta av mot vårt lantställe la Martelière. Min bror och jag stod upp i baksätet, tittade genom rutan och såg Eiffeltornet långsamt krympa. Bakom oss lämnade vi de gråa moln som låg som en hatt över staden. Snart skulle vi springa efter ärilar och rulla oss i högar av nyklippt gräs.

Min mamma brukade, efter bara någon kilo­meter, tända en Gitane blonde med hjälp av bi­lens inbyggda cigarettändare, och efter några bloss hjälpte hon min pappa att ta fram sitt paket Gauloise brunes och tände en åt honom. Det luktade gott i kupén och röken ltrerade solljuset på ett vackert sätt. Jag kommer ihåg vilken frihetskänsla som infann sig. Vi sjöng, skrattade och var lyckliga när vi rymde från stan, och mina föräldrar var lika kära som om det vore deras första dag tillsammans.

När klockan närmade sig lunchtid stannade vi alltid till i Châteauneuf­ en ­Thymerais där det fanns ett litet värdshus som serverade ut­sökt husmanskost för en billig peng. Det fanns ingen meny med rätter att välja mellan, och efter bara några minuter kom maten på bor­ det tillsammans med en kara rödvin från en liten vinproducent som var släkt med ägaren. På askan fanns det varken etikett eller årgång, det var ett gott rödvin, i all sin enkelhet. Min pappa brukade ha med sig ett bröd som han hade bakat tidigt på morgonen, och han bröt det i mindre bitar med sina händer så att vi kunde göra rent våra tallrikar och suga upp det sista av den goda såsen. Ägaren tyckte inte om att vi hade med oss eget bröd, men det var helt enkelt ingenting att diskutera med min far om.

När lunchen var över hoppade vi in i bilen för att fortsätta vår resa. Efter maten kunde pappa röka tre fyra cigaretter efter varandra, och med hjälp av den första cigaretten tände han nästa och så fortsatte det i princip tills vi var framme. Luften i bilen blev allt tyngre, tobaksdoften starkare och jag kommer ihåg att jag brukade lägga mig ner i baksätet för att snart slumra till, ackompanjerad av den tunga luften och motorns spinnande vibrationer.

La dolce vita à la frenchie … Paris i back­ spegeln kan verka bohemiskt och vackert på många sätt. Men var det verkligen så vackert?

I dag skulle nog de esta bli väldigt upprörda om de fick syn på två vuxna människor som satt och kedjerökte i en bil, med två små barn utan bälte i baksätet, och direkt ringa polisen om de dessutom fick veta att de druckit en liter vin till lunch. I dag skulle mina fantastiska för­äldrar förmodligen betraktas som fullständigt olämpliga, och myndigheterna skulle antag­ligen placera mig och min bror hos en foster­ familj.

Med dåtiden i backspegeln

Vad är det som har hänt de senaste trettio åren som har gjort att bälte numera är obligatoriskt i bilen, att rökning i närheten av barn inte längre ses med blida ögon och att alkoholkon­ sumtion är totalt förbjudet när man kör bil? Det var ju lika farligt då som nu. Förmodligen handlar det om att man helt enkelt inte visste att det var farligt på den tiden. Det fanns inga studier, ingen forskning och ingen statistik som bekräftade att det var farligt. Man litade på att de stora tobaksföretagen inte tillsatte gift i cigaretterna, att biltillverkarna byggde trygga och säkra bilar och man utgick från att lite vin i kroppen inte gjorde någon skada. I dag vet vi att det inte är sant, och att myndigheter och in­dustri ljög för oss, eller i varje fall inte sa hela sanningen.

Jag vill inte vara lika naiv och godtrogen som mina föräldrar var när jag växte upp. Jag tänker inte invänta myndigheters besked om att de be­ kämpningsmedel som bönderna besprutar sina fält med, och som sedan hamnar i våra livsme­ del, skadar våra barn. Att industriella tillsatser och processer är farliga för vår hälsa kanske vi inte kan veta med säkerhet – men tänk om det är så? Är det inte vår skyldighet som föräldrar att skydda våra barn från allt som kan skada dem? Ska vi vänta i trettio år för att få bekräftat att kemikalier, processad mat och GMO – gen­modifierade organismer – är skadliga på riktigt?

I dag tillåts mycket för livsmedelsindustrin.

Men att det är tillåtet i dag betyder inte att det inte är skadligt, det betyder bara att man ännu inte har bevisat att det är skadligt. Därför vill jag göra det som jag tror är rätt redan nu, följa min magkänsla och ta mitt ansvar både som bagare och som pappa. Och lika främmande som tanken på att köra mina barn till skolan efter att ha hällt i mig en aska vin är tanken på att servera mina barn genmanipulerade livs­ medel eller halvfabrikat laddade med tillsatser.bi bakbok

GMO & industrin

Naturen har finslipats i miljoner år, men de se­ naste tjugo åren har människan på ett skräm­mande sätt försökt reglera naturens egna la­gar med hjälp av genmodfierade organismer – GMO. Förespråkare talar om GMO­grödor som en lösning på jordens svält och befolk­ ningstillväxt. Dessvärre är det en ekvation som rimmar illa med verkligheten. Det är inte den svältande befolkningen som tjänar på GMO­ grödor, det är några få jättar som har något att vinna på dem.

Genom att ändra i plantornas naturliga livs­tråd – deras unika DNA – har spannmålsindu­strin fått fram grödor som är resistenta mot specifika bekämpningsmedel, som de i sin tur själva säljer. Detta gör det möjligt för bönder att bespruta hela fält och ta död på ogräs och insekter utan att skada själva grödan. Men att släppa ut GMO i naturen är inte bara oåterkal­leligt, det kan få oförutsägbara konsekvenser för hela vårt ekosystem.

I många fall har både grödan och ogräset ut­ vecklat en resistens mot bekämpningsmedlet. För att få bukt med problemet tvingas många bönder att öka användningen av bekämpnings­ medel som innehåller farliga ämnen. Det som från början skulle vara en lösning har alltså bli­ vit ett nytt problem som behöver en ny lösning.

Utöver detta går det inte heller att kontrol­lera och säkert avgränsa spridningen av GMO.

Gener sprids med pollen och vi vet inte vilka konsekvenser detta kan få för naturliga arter på lång sikt. Vi riskerar därmed att få en ofrivillig spridning av GMO som kan hota vår naturliga mångfald och balans. Vilka är vi, som efter sex­tiofem miljoner år av naturlig utveckling, helt plötsligt inte längre tycker att naturen är väl­ gjord?

Men det är inte bara naturen som riskerar att få betala ett högt pris. Bakom de nya grödorna står några få multinationella företag som mer eller mindre har monopoliserat marknaden genom att ta patent på utsäde som borde vara vårt gemensamma naturarv. Många bönder har förlorat möjligheten att återanvända egna frön och sitter fast i en ond cirkel där de varje år tvingas att köpa nya fröer i kombination med företagens egna bekämpningsmedel.

Att låta industrin styra naturen i stället för att låta naturen styra våra produkter rimmar illa med visionen om en hållbar odling. När vi börjar spela med naturen på ett onaturligt sätt är det svårt att förutspå konsekvenserna för både miljö, hälsa och biologisk mångfald. Ett industrijordbruk baserat på kemikalier och genmodi erade grödor kommer att stå oss dyrt och ingen kan i dag förutse priset.

Ekologi & kvalitet

Som du förmodligen nu har förstått är det ett stort fokus på råvaror i den här boken. Bra rå­ varor som oftast är ekologiska. Men innerst inne drömmer jag om en värld där etiketten »ekologisk« inte finns. Jag drömmer om en värld där allt som odlas på jorden odlas på ett naturligt sätt.

Jag tror att jag var tjugo år när jag för första gången hörde ordet »ekologisk«. Att en banan, en tomat eller en mjölsäck stämplas som ekolo­gisk är alltså ganska nytt. Hur vi odlar vår mat har förändrats otroligt mycket de senaste tjugo trettio åren. Man har intensivfierat, omorgani­serat och efektiviserat livsmedelsproduktionen med konsekvensen att kvaliteten på det som kommer ur jorden har blivit sämre. Ekologiska råvaror och produkter har helt enkelt blivit ett segment av ekonomin, och det är ett segment som vi själva har skapat genom att först förstö­ra något. När man tänker efter är det en ganska konstig värld vi lever i – vi bygger upp och gör bra saker å ena sidan, och förstör och dummar oss å andra sidan. Vi tycks ha accepterat att det är okej att bespruta ett bananträd eller ett man­ delträd med pesticider och olika kemikalier, trots att vi vet att dessa träd klarar, och behö­ver, insekter för att kunna leva och reproducera sig. Och trots att vi också vet att dessa kemiska ämnen faktiskt är farliga – både för insekter, växtlighet och för oss själva.

Resultatet är ett samhälle där en besprutad banan är en vanlig banan, och en icke­bespru­tad banan är en speciell banan – en ekologisk banan. Jag tycker att vi borde kalla saker vid deras rätta namn. Det borde vara den ekolo­giska bananen som är den »vanliga« bananen och vi borde kalla den besprutade bananen för vad den egentligen är: besprutad och onaturlig. Den ekologiska bananen borde kosta vad det kostar att ta fram den, medan den besprutade bananen borde kosta mer. Vad vi sparar med dagens billiga livsmedel kommer att kosta oss i framtiden, både i form av sjukdomar och miljö­ förstöring.

När jag bakar är helheten otroligt viktig. Jag kan omöjligt säga vad som är viktigast i en chokladboll. Är det chokladen eller havren? Smöret eller sockret? För mig är alla ingredi­enser lika viktiga och att baka med passion och kärlek är för mig inte bara ord – det är en filo­sofi , en livsstil och en fråga om integritet. I var­je bakverk eller bröd som jag bakar lägger jag ner min kärlek för att sedan dela den med min familj, mina vänner och de som jag älskar. Jag skulle aldrig komma på tanken att ersätta smör med margarin, att byta ut äkta mörk choklad mot dåligt kakaopulver, eller det nybryggda kaffet mot ett syntetiskt mokkaarom. Det skul­le kännas som att jag ljög. Mina värderingar är på sätt och vis inbakade i mina kakor, bröd och bakverk – de och jag är ett.

I den här boken är det ekologiska ett natur­ ligt val och en banan är en banan, och den ba­nanen är självklart ekologisk.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Sébastien BoudetEn liten text om vad ekologi betyder för mig…

Comments 4

  1. Pingback: Om Brödpassion | Think Organic - Inspiration Till En Hållbar & Miljövänlig Livsstil.

  2. Pär Davidsson

    Hej,

    En ganska trevlig text som vanligt. Dock känner jag att jag nu var jag tvungen att göra ett (mycket) kort instick om det som du kallar GMO.

    Spelat med naturen har mänskligheten alltid gjort. Vilka av de produkter som odlats har vi inte förädlat? Kan du nämna någon? Ta en titt på den ursprungliga bananen, eller varför inte majs. Genmodifiering har länge utförts inom växtförädlingen, traditionellt bland annat med kemikalier och strålning. Mycket av det moderna utsäde som ej är vad du kallar GMO kontrolleras också av stora multinationella företag. Fokus har legat på ökad output, istället för ökad kvalité, och visst finns det en tanke bakom det. Men jag själv köper hellre t.ex. enkorn och mer traditionella tomater istället för moderna smaklösa alternativ, båda dessa har dock utsatts för växtförädling, eftersom ”vi” inte tycker att naturen är god nog.

    GMO bör kontrolleras, med det bör kontrolleras på ett vetenskapligt manér. Vad som skett nu är en överdriven politisk reglering som resulterat i skenande kostnader och vansinniga ovetenskapliga beslut. Detta har till följd att enbart stora multinationella företag har råd att satsa på GMO. Genom regleringen har vi sett till att precis vad som borde undvikas har skett. GMO är här för att stanna, men det är upp till oss att se till i vilken form detta kommer ske. Att kategoriskt blunda och säga nej till all GMO är att get de multinationella företagen fritt spelrum, de är de enda som har kapitalet och vinstmöjligheterna.

    Nya metoder inom gentekniken, tex. Crisper-Cas9 och likande, ger fantastiska möjligheter. Möjligheter som borde utnyttjas för småskaliga producent och kvalitetsprodukter. Det är inom det alternativa jordbruket som jag personligen ser stora fördelar med modern växtförädling – en sann ”green revolution”.

    Med vänliga hälsningar,

    Pär Davidsson
    Civ. Ing. Bioteknik, Doktorand i genetik vid Helsingfors Universitet

  3. Lisa Hermansson

    Hej Sebastien. Såg dig i nyhetsmorgon då du malde mjöl med din egna medtagna kvarn, för att sedan baka med det. Undrar om jag kan få tips av dig vad det gäller bästa bordskvarn, tänker köpa en. Vet att mjölet blir nyttigast när det är stenmalet. Jag ska först och främst mala råg till gröt.
    Mvh Lisa

Leave a Reply